Block 1-7


Block 1: Anatomi och fysiologi     2½ dag

Dag 1 och 2 går vi igenom hästens anatomi med fokus på de nedre falangerna. Uppbyggnad av hoven ner på cellnivå och varför den ser ut som den gör. Ligamentupphängningar, sammansättningar, skelettets uppbyggnad, senor, det distala benets leder och glidytor mm. Belastningsförhållanden i det distala benet. Fysiologisk skoning.

Dag 3 är praktiska övningar. Vi tittar på benställningen på levande hästar och försöker förstå vad som händer inne i benet och varför, vilka strukturer som blir mer eller mindre påverkade av hästens benställning. Kursdeltagarna dissekerar var sitt hästben för att få se hur alla strukturer ser ut. Man ska se ligamentinfästningar, hovbrosket, ledytor, senornas och gaffelbandens infästningar mm. Dagen kopplar ihop de teoretiska lektionerna med hur det ser ut ”på riktigt”

Ett omfattande kompendium skickas ut till deltagarna i god tid innan blocket.

Blocket leds av Ove Wattle och Christopher Johnston samt två av hovslagarinstruktörerna.

 

Block 2: Svets och Smide             2 dagar

På kursen får vi en teoretisk genomgång av smide av hästskor, dragning av kappor, modifiering av fabriksskor, lite materiallära, olika svetstekniker och varmskoning/kallskoning. Säkerhet och arbetsmiljö är en viktig del av utbildningen.

I smedjan tränar vi dragning av kappor, modifieringar, svetsning och i viss mån smide av skor. Hur du ska underhålla dina smidesverktyg demonstreras.

Blocket leds av två av hovslagarinstruktörerna.

 

Block 3: Regelverk, allmän djursjukvård, smittskydd    1 dag

Regelverk för djurhälsopersonal/godkända hovslagare. Vilka skyldigheter har man som godkänd hovslagare? Hur ska en journal ska skrivas? Intygsskrivning. Smittskydd vid arbete med djur. Hur håller man en god hygien och minskar risken för smittspridning? Hur känner man igen de vanligaste typer av smitta och vad, och till vem, är man skyldig att rapportera? Vad är en zoonos och en epizoti?

Dessa frågor, och många fler, får du svar på under denna kursdag.

Blocket leds av Ove Wattle.

 

Block 4: Balansering & korrigering               2 dagar

Dag ett är teori. Hur hästen belastar nedre benet och hoven i rörelse och i stillhet och vilka strukturer som påverkas. Man pratar även om underlagets betydelse och beslagets inverkan samt hur olika beslag kan påverka belastningen beroende på underlaget. Hur olika hästraser kan röra sig olika, har olika förutsättningar och ändamål. Även genomgång av verkning med tryckplatta. Hur mycket belastning kan man flytta bara genom att verka hoven? Dag två är det praktiska övningar. Varje elev skall sko minst två hovar på en levande häst. Hästen skall besiktigas noga före och efter skoningen. Under besiktningen tittar vi på hur hästen belastar hovar och leder under rörelse i skritt och trav. Man skall även innan hästen skos få möjligheten att prova kila hästen åt olika håll för att se rörelsepåverkan. Inför skoningen ska en plan skapas och sedan följas. Eventuella råd till hästägaren ska också redovisas.

Blocket leds av Christopher Johnston samt hovslagarinstruktörer.

 

Block 5: Fölkorrigering                2 dagar

Dag ett är teori. Vi går igenom benställningar hos föl. Tillväxtzoner i benets distala delar. När och hur kan/ska man korrigera benställningen? Hur fölen skall hanteras av djurägaren för att uppnå bästa resultat. Vad man kan använda sig av för plaster och ortopediska skor för att hjälpa fölet. Man pratar även om arbetsmiljön och hur vi som använder plasten kan påverkas om man inte tar hänsyn till skyddsutrustning. Man skall under dag ett få möjligheten att prova på att plasta på ett preparat för att veta hur plasten fungerar för dem som sen ska göra det på levande häst.

Dag två är det praktiska övningar på levande föl. Man tittar på flera föl, går igenom dessa och upprättar en handlingsplan. Sedan delas eleverna upp i mindre grupper för att utföra åtgärder på fölet. Hur man skall arbeta kring fölen för både hästens och hovslagarens säkerhet. Alla elever skall få möjligheten att pröva på att använda plaster på en levande häst. Alla hästar ses igenom för att se önskat resultat och diskussion förs kring resultaten.

Blocket leds av Ove Wattle, Christopher Johnston samt hovslagarinstruktörer.

 

Block 6: Hovreparationer            2 dagar

Under dag ett ägnas halva dagen åt teori och halva dagen åt praktik. Sprickor är temat för denna dag. Vi diskuterar vad som händer i hoven vid t.ex. en spricka, en kronrandskada mm. Hur man hanterar fallet beroende på sprickans uppkomst, trauma och belastning. Prognos, behandling och även råd till hästägare gås igenom. Olika beslag och fixeringsmetoder med plast, nitbleck, sömnit och bandagering testas på preparat. Även hur man kan flytta belastningen i en hov för att avlasta sprickor och hålväggar tas upp.

Under dag två ägnas halva dagen åt teori och halva dagen åt praktik. Vi går igenom hålväggsproblematik, bärrandsröta eller White line disease. Varför uppkommer hålväggar och hur kan miljön kring hästen kan spela in? Hur man skall behandla hästar med hålvägg? Praktiskt så får man prova göra olika beslag för hålväggsproblematik.

Blocket leds av Ove Wattle och hovslagarinstruktörer.

 

Block 7: Hovsjukdomar               3 dagar (2 dagar för veterinärer)

Dag ett omhandlar både teori och praktik och är enbart för hovslagare. Denna dag diskuteras hovbensfrakturer. Vilka olika typer av frakturer som finns. Vi tar även upp främmande föremål som kan komma in i hoven som t.ex. ett spiktramp. Hur hästen påverkas och hur man skall hantera fallen på hemmaplan och när man behöver remittera vidare. Under de praktiska övningarna skall ett frakturbeslag göras efter en röntgenbild och tillpassas på en hov. Deltagarna skall även göra ett fångbeslag och ett strålbensbeslag till en hov.

 

Dag två är både teori och praktik och här är även veterinärer välkomna att delta. Vi går igenom bl.a. kronrandsskador, fång och strålbensproblematik. Vi går igenom hur t.ex. en träbit som gått in vid kronranden och ner längs hornkapseln verkas bort och hur man behandlar ett sådant ingrepp med bandage och gips. Man skall också denna dag verka upp ett spiktramp som gått upp mot strålbenet/strålbensbursan och gå igenom hur man skyddar hoven efter ett sådant ingrepp. Prognos och risker vid denna typ av spiktramp diskuteras.

 

Dag tre innehåller både teori och praktiska demonstrationer med deltagande av både hovslagare och veterinärer. Vad som dagen omhandlar är bl.a. hovbensfraktur, fång, låg hälta, sen- och ligamentskador.

 

Blocket leds av veterinär Ove Wattle och hovslagarmästare Henrik Jansson.

 

Examen

Examen består av en teoridel och en praktisk del.Teorin görs som en tentamen där frågorna presenteras på en bildskärm och var och en skriver ner svaren som sedan lämnas in för rättning, Teoriprovet varar en dag med avbrott för kafferaster och lunch. För att bli godkänd måste man uppnå minst 66 % rätt svarspoäng.

Det praktiska provet delas in i två delar med vardera två delmoment. En häst ska skos på ett för hästen korrekt fysiologisk sätt där även kvalitetskriterier som tillpassning, planhet och balans bedöms. Ett delmoment går ut på att samma häst får en tänkt diagnos på ena benet och ska skos med rätt sjukbeslag. Efter bedömningen ska hästen skos normalt på den hoven igen. Under andra delen av praktikprovet ska ett preparat som fått diagnosen hovbensfraktur skos med rätt beslag. Ett annat preparat har en hovspricka som ska fixeras och hoven ska skos med ett passande beslag.

Varje delmoment bedöms för sig och resultatet gås igenom enskilt sist på dagen. Blir man underkänd i något moment behövs bara den delen göras om.

Ove Wattle ansvarar för teoriprovet samt granskar praktiken tillsammans med Henrik Jansson och ytterligare en hovslagarinstruktör.